Juryn utser ett mindre antal finalister, besöker byggnaderna och deras byggnadsvårdare för att få veta mer om genomförandet och för att uppleva resultaten på plats.
Grundläggande i juryns bedömningsarbete är:
Juryn består av representanter för Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund, Dalarnas museum, Falu Rödfärg och Länsstyrelsen Dalarna.
Representant för Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund
Som ledamot i styrelsen för Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund representerar jag hembygdsrörelsen, som med sina många hus och gårdar runtom i Dalarna och resten av vårt Land visar upp en mångfald av byggnadstyper med tämligen hög ålder. Vid vård av dessa tas mycket stor hänsyn till antikvariska detaljer vid lagningar och mindre renoveringar. Där vårdas byggnaderna med kunskap och bevarandeinställning när det gäller olika material samt skydd för inbrott och brand.
Boende i en by i dalarna, omgiven av röda och grå fastigheter, med ansvar för- och huserande på en gårdsenhet där timmerbyggnader, med åldern alltifrån tidigt 1800-tal till 2010-tal, dominerar samt uppfostrad av en skog och träFar, har respekten för tidigare generationers yrkeskunnande samt materialval grundats. För mig är byggnadsvård en självklarhet. Att det nyaste huset timrades i ett rejält timmer, där ytterväggar samt vissa innerväggar även fick timras, var en självklarhet. Där taket bärs av stora grova åsar. Allt för att ta hävdvunna byggnadskunskaper in i 2000-talet samt ge kommande generation kunskap och känslan av kontinuitet. Byggnadsvård är ingen romantiserad tillställning utan en sann vård med ärvda kunskaper, vilka kan anpassas och utvecklas framåt. Det mest fantastiska är att på nära håll få varit med samt diskutera, fundera och tycka i byggprocessen.
Jag är konsthistoriker och min byggnadsvårdande kunskap ligger mer på ett teoretiskt plan. Där arkitekturens värden samt vård av dessa inte är hands on. Visserligen med doktorandutflykter i vård och teknik under Lars Sjöbergs ledning. Och ett oförglömligt minne var under en sådan exkursion till ett av hans renoveringsobjekt. En mindre slottsliknande byggnad i stort behov av handpåläggning. Där fick vi ingående föreläsningar om kakelugnen och dess historia samt hur man tar ner den och bygger upp den igen. Liksom hanteringen av ytterst känsliga väggfält med mera. För övrigt fascinerande flytt av timmerbyggnader nedtagning samt uppsättning har givit oförglömliga minnen. Liksom besök med Far i den lilla snickerifabrik och smedja som fanns, numera riven, i vår by. Fascinationen när Far satte i gång bandet som drog svarven. Liksom undervisning i alla spännande verktyg.
När du står inför ett byggnadsvårdsprojekt, så ta det lugnt och varsamt. Lyssna in byggnaden och undersök vad du behöver göra för åtgärder och vilka material som bör införskaffas. Fotografera, mät och rita så att du vet hur det såg ut och dokumentera under vägen fram. Ta hjälp om du känner dig osäker.
Representant för Falu Rödfärg
Arkitekt SAR/MSA
Mitt största och längsta byggnadsvårdsuppdrag är arbetet som slottsarkitekt för Tullgarns slott. Tullgarn är inte bara slottet utan även ett stort antal byggnader i slottets omgivning. Jag har haft den rollen i drygt 20 år och därigenom fått en lång och djup kunskap om byggnaderna. Det har medfört att jag kan följa hur de åtgärder vi gör på husen åldras – vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.
Byggnadsvård för mig är att göra precis lagom mycket. Lite snett, skevt och slitet är kvalitéer som lätt kan raderas om man inte är tillräckligt lyhörd. Det är alltid bättre att göra för lite än för mycket. Att vårda gamla byggnader är alltid relevant. Nya hot uppstår ständigt och kan vara av olika natur. Dagens elpriser kan vara ett sådant hot med slentrianmässiga tilläggsisoleringar och fönsterbyten som följd.
Under 1990-talet reste jag runt i Bergslagen och Dalarna och letade upp gamla industriminnen inne i skogarna. Ofta i en skog djupt nere i en bäckravin eller uppe på ett berg. Det var allt från nedlagda hyttor, gruvlavar till tegelbruk och sågverk. Dessa byggnader, eller det som är kvar av dem, förmedlar ofta en stark formupplevelse då de inte ser ut som hus gör mest utan är helt skapade efter de nödvändiga moment de ska hantera.
Erfarenheterna från dessa byggnader, deras uttryckskraft och materialitet, har varit en stor inspirationskälla för mig vid ritandet av nya hus. Inte som förlagor att kopiera utan mer som inspiration på hur bekymmerslöst och pragmatiskt de som skapade dem löst de problem de hade att hantera.
Mitt tips inför att man börjar arbeta med en historisk byggnad är att mäta och rita upp den noggrant. Det ger en förståelse för huset som växer fram under arbetet. Hur saker sitter ihop och hur de är konstruerade. Sen är naturligtvis all historik man kan hitta i form av bilder och text en ovärderlig bas för de beslut man alltid måste ta. Min erfarenhet i ambitiösa restaureringar är att antalet frågeställningar man ställs inför, och behöver fatta beslut om är minst lika många som när man ritar ett nytt hus från grunden.
Representant för Dalarnas museum
Byggnadsvårdshantverkare
Jag har varit egenföretagare i byggnadsvårds branschen sedan 1989 med trähantverk som min grej. Jag har även suttit i styrelsen i Svenska byggnadsvårdsföreningen. Då arbetade jag på föreningens byggnadsvårdsläger, arrangerade kurser, föreläsningar m.m. Under senare år har jag intresserat mig för Dalarnas timmerhuskultur. Medeltida timmerhus har blivit ett huvudspår och jag har även renoverat ett antal av dem.
För mig är hantverket det viktigaste, men även materialkvalitet i äldre byggnadsdelar och vid komplettering idag. Goda material och metoder är en förutsättning för att skapa byggnader som håller över tid och som går att laga.
När jag för första gången mötte eldhuset på Zorns gammelgård byggt ca 1237, Nordens äldsta boningshus i liggtimmer. Byggt just för att skapa skydd och trygghet. Jag brukar stå vid huset och tänka på allt som hänt i värden under dom ca 800 åren sen det byggdes. Eldhuset har gett mig lärdom om vilket fantastiskt material trä är.
Håll det enkelt. Bygg reparabelt så det går att laga och var noga med
materialkvaliteten. Upptäck lokala byggnadstraditioner genom att se dig omkring i närmiljön. Hur ser byggnaderna i grannskapet ut? Försök att få ditt objekt att smälta in.
Representant för Länsstyrelsen Dalarna
Antikvarie
I min yrkesroll idag som antikvarie på länsstyrelsen ser jag till att vår lagstiftning inom kulturmiljövården efterföljs samt att skapa förutsättningar och möjligheter för att bevara och värna om Dalarnas byggnadstradition och kulturmiljöer. Som antikvarie ansvarar jag för byggnadsminnen och det kyrkliga kulturarvet i fem av Dalarnas läns kommuner, där byggnadsvården naturligt är central.
Byggnadsvård för mig är att låta det ta tid och inte göra något förhastat, att vara varsam, att tänka långsiktigt och hållbart, vilket alltid kommer att vara relevant, både för miljö och människor. Att använda traditionella metoder och material är självklart. Att arbeta för kulturmiljön är att värna om människors livsmiljö och historia. Förståelsen för detta skänker helhet.
Att komma upp på en fäbodvall i Älvdalen och se spåren av de människor som före oss levde sina liv där på sommaren i hopp om att överleva. Det grånande timret, byggnadernas konstruktion och byggnadsdetaljer såsom knutskallar, det naturvuxna virket berättar sin historia. Att sedan höra korpen klaga i skogen skapar för mig tillsammans, en känsla av förståelse och sammanhang som människa.
Mitt bästa byggnadsvårdstips är att komma ihåg att vi endast ”lånar” våra byggnader och miljöer. Att vi därför anammar långsiktighet i bevarandet samt skapar förståelse för kulturmiljön i sin helhet.