Mattias Helje är Sveriges enda liesmed. Han utbildade sig genom att ta kontakt med en pensionerad liesmed i Älvdalen och har även besökt två äldre liesmeder i Norge för att lära sig av dem.
– Man måste ha formen i huvudet när man smider och det tar tid att hitta fram till. Sedan är det olika vad liarna ska användas till och på vilka marker, vid myrslåtter vill man till exempel ha längre liar och är det stenigt ska spetsen gå upp lite tvärare, säger han.
Hemma på gården i Södra Heden har han flera smedjor. Förutom att tillverka liar, verktyg och annat smide är han också en flitigt anlitad lärare inom smide.
– Man måste vara öppen och kunna dela med sig av det man kan för att hantverket ska leva vidare, resonerar han.
Mattias Helje har också jobbat i flera forskningsprojekt där hans kunskaper om smide har sprida nytt ljus över historiska byggnader. Bland annat har han analyserat spikar från Södra Råda kyrka i Gullspång. Kyrkan byggdes 1324 och byggts till under omgångar. I början av 2000-talet brändes den ner av en pyroman.
– Kyrkan skulle byggas upp igen och jag fick i uppdrag att analysera och jämföra spikarna som använts. Det var en riktig aha-upplevelse, det visade sig när jag hade identifierat spikarna att samma typ av spikar användes i hela Europa under Medeltiden. Smidd spik var en viktig handelsvara och den kan säga väldigt mycket om byggnadens historia.
I ett annat projekt har han inventerat 170 medeltida timmerhus i Ovansiljan. Här har han undersökt vilka typer av lås som använts och tittat på spikar och beslag.
– Vid Ovansiljan återfann jag samma typ av spikar som fanns i Södra Råda kyrka. Många härbresdörrar hade så kallade heliga spikar, en åttaformig och en rund spik under varandra, som skulle skydda mot onda makter. En annan återkommande symbol var stiliserade smidda drakhuvuden som både kyrkan och allmogen använde som skydd mot det onda.
