Ekonomibyggnaderna på Ollasgården
- Ort:Bäsinge 107, Krylbo
- Typ av objekt:Ängslada med halmtak, smedja, rökbastu och marker på Bergsmansgård från 1800 talet och tidigare.
- Byggår:Mangårdsbyggnad uppförd 1911. Alla andra 15 styck (+lekstuga) är nog från början 1800 talet. 3 lador ligger på utägor. Alla byggnader har säkert byggs om genom århundraden. Själv är jag 9:e generation som äger gården. Första bevis på ägarskap i släkten är från 1664. I samband med laga skifte så blev gården orörd.
- Byggstart:
Skicket på alla byggnader var i princip fallfärdig och med öppna hål i tak. Om vi inte gjort detta så hade vissa av byggnaderna varit borta inom 5 år. 2019/20 återskapade vi en våtmark på gården som blev väldigt lyckad. Under 2021 gick vi vidare med renovering av en smedja och en rökbastu. Under 2023 slutför vi renovering av en ängslada som ligger i anslutning till våtmarken. Vi odlar även på gårdens marker. År 2022 blev en ängslada med mellansvenskt halmtak klar. - Omfattning, material och metod:
Justering av grunder, timmerlagningar, omläggning av tak och iordningställande av eldstäder m.m. för smedja och rök. Allt har rekonstruerats med syfte att fungera igen. Halmtaket är gjort av gårdens egna spannmål, fulltofta råg som blir 2 meter hög. Den har växt och skördats direkt bredvid ängsladan, vilket är unikt. Vi har själva skördat rågen med självbindare och tröskat kärvarna med gammal teknik och berett råghalmen för taket på Ollas. Av rågkärnorna har vi bakat bröd på gården. Första brödet bröts i samband med att vi genomförde kursen för byggnadsvårdare från Dalarna. Närmare självhushållning kan man inte komma. Förutom arbetet med byggnaderna och markerna förvaltar vi Folkärna Speltvete och Folkärna Vete - gårdens egna spannmål. För 7 år sedan hittade jag korn i 50 år gamla säckar som jag förökat genom odling. Nu har jag tillräckligt med mjöl som jag kan erbjuda bagare att testa. Vi har alltså fått gamla gamla sädeskorn från min farbror Erik som slutade odla på 1970 talet att växa igen. Detta är helt unikt i Sverige och kanske det finns maximalt 10 odlare som har samma sak i Europa. Ett gårdseget spannmål. Nu har jag bakat bröd samt gjort våfflor på mjölet. Smakar fantastiskt och det fungerar bra att baka med. - Bevarande - nyskapande:
Skicket på halmladan var i princip fallfärdigt och med öppna hål i tak. Om vi inte hade lagt om taket hade byggnaden varit borta inom 5 år. Vi förknippar normalt halm och vasstak i första hand med södra Sverige och inte med mellan- och norra- Sverige. Så när jag ”upptäckte” att Ollas gården faktiskt har 2 halmtak, dels en loge som är sammanbyggd med ladugården och en liten timrad ängslada vid våtmarken, började mina funderingar kring detta. I en avhandling om halmtakstyper i Sverige skriven av Sigurd Erixon i Folk Liv 1948–1949 framgår att halmtak även funnits i södra Dalarna. Halmtak delas in i tre typer: södra- mellan- nordsvenska halmtak. I avhandlingen fanns otroligt nog en teckning på ett mellansvenskt halmtak från Folkärna och Billingsnäs. Det blev förlagan till taket. Karl-Erik Forsslunds historiska bilder från 1930–31 visar också flera exempel på halmtak i området. Vid laga skifte 1861 finns noterat att gården har halmtak. Halm var ett material som fanns tillgängligt i området och man var förr noga med att utnyttja de naturresurser som fanns i ens närhet. När taktegel blev vanligt under 1900-talets första hälft dog halmtakstraditionen ut. Detta gav mig naturligtvis en kick att återskapa halm-yttertaket på den lada som i alla fall måste renoveras innan den förstördes helt. Detta blev ett sätt att utforska en äldre teknik som fallit i glömska i Dalarna och att ta fram ett halmtak som kan utgöra pedagogiskt exempel på taktypen. Återskapandet genomfördes med hjälp av halmtaksläggare Sten och Joar Nilsson från Hjörnered och med bidrag från Länsstyrelsen i Dalarna. I samband med halmtaks läggning hölls en 2 dagars workshop för byggnadsvårdare i Dalarna av Hantverkslaboratoriet vid Göteborg universitet samt Länsstyrelsen i Dalarna för att bevara tekniken att lägga mellansvenska halmtak. - Utmaning:
Att hitta människor med kunskap samt planera ihop alla. Även att lära sig att få fram rätt kvalitet på takhalmen och att få in pengar till att genomföra det. Mycket arbete är genomfört, men det fortsätter även framöver. Vi har nu skapat en ideell förening för att bevara Ollas gården för framtiden. Dock skall det fortfarande vara en gård som man skall leva på och av. - Resultat:
Ängsladan med vasstaket har blivit ett bra exempel på äldre tiders självhushållning. Vi kommit en bit på vägen mot att skapa en kulturhistorisk mötesplats för demonstration av ett dåtida småskaligt jordbruk präglat av mångfald och självhushållning på Ollasgården. En plats för alla med intresse för kulturhistoria och sambandet mellan ekologisk kretslopps-odling, näringsrik mat och bra hälsa. - Övriga personer:
Flera personer har bidragit till projektet på olika sätt. Den sociala dimensionen är viktig. Lars Östlund och Klas Englund som hjälp till med historiska källor. Vi har fått fantastik hjälp av Länsstyrelsen och speciellt Ulrika Jansson. Anders Fransson Solvarbo Timring & Byggnadsvård AB genomförde renoveringen och löste han alla bekymmer kring byggnaden och material till den. Stöttning av familj och speciellt nu min son Björn har varit avgörande. En god vän vill jag lyfta fram och det är drygt 80 åriga Bertil Linnberg som gett med massor av stöd och hjälp. Som han själv säger så har han hittat livsglädjen i att få vara med och återskapa något som liknade det han är uppvuxen i. Sten och Joar Nilsson från Hjörnered la halmtaket och höll samtidigt i utbildning för byggnadsvårdare. Solvarbo Timring & Byggnadsvård AB har genomfört reparationsarbeten samt deltagit i läggning halmtak. Länsstyrelsen i Dalarna har gett ekonomiskt stöd har till renovering byggnad. Utbildning i halmtaks läggning organiserades och finansierades helt och hållet av Hantverkslaboratoriet vid Göteborg Universitet samt Länsstyrelsen i Dalarna. Hantverkslaboratoriet dokumenterade samtidigt halmtaksläggningen och det kommer under året en video kring detta. Smeden Mattias Helje har arbetat med att återskapa smedjan enligt gammalsvensk tradition för kolsmide med bälg. - Byggnadsvård för dej:
Att bevara och förvalta mina förfäders verk in i framtiden. Genom att mina förfäder bevarat gården så har jag möjlighet att förvalta "Ett unikt kulturarv i ett bevarat gammalt odlingslandskap". - Byggnadsvårdstipset:
Att titta på historien och lära av den. - Mer info:
Se hemsida för mer info: https://ollasgaarden.se/
Årets bidrag
Inga bidrag här än...